Idag åkte mitt efterlängtade besök hem. Efter en helg av massor med trevligheter som innefattade allt från att promenera 25.000 steg på lördagen till att äta världens smarrigaste mat på Jamie Olivers restaurang. Har hunnit med det viktigaste i Oxford iallafall och det kändes så himla bra att äntligen få visa mitt Oxford för någon. Så någon förstår varför jag gillar det här stället så mycket!

Vinkade av familjen på tågstationen tidigare idag, det kändes ok. Men när jag vandrade mot affärn för att fylla upp skåpen så insåg jag att det var någonting som fattades. Det kändes tomt. Inte så att det var alldeles för lessamt. men ett par pusselbitar fattades allt.

Tack fina familj för den här helgen, det var precis vad jag behövde för att ladda inför den här veckan i skolan. Som jag förövrigt inte alls är så taggad inför som jag kanske borde vara.

Men nu börjar nästa nedräkning, den 20:e kommer Oskar!! :)

Hur bra jag än trivs här så är mina pusselbitar där hemma så himla viktiga. Det är då ett som är säkert...